03.00
blåser ut röken och tänker tillbaka på dagen
tillbaka på morfars ögon när han la ner handbuketten på kistan
tillbaka på mamma krampaktiga tag om min moster hand
ser framför mig hur mormors tvilling får ett av sina epileptiska anfall och hur ceremonin avbryts
blundar och känner min storebrors första riktiga kram på flera år
känner hur jag är nära på att bryta ihop igen
hör än en gång hur mormors alzheimers sjuka morbror frågar vart mormor är och tystnaden i rummet innan någon samlar sig tillräckligt mycket för att påminna honom om att hon inte längre är hos oss

spelar grannarna från Ramstas tal på repeat i huvudet
och försöker följa hans uppmaningar
att minnas det goda tiderna så inte sorgen tar över

minnas promenaderna till picknick klippan
som egentligen inte alls är lika stor
som jag en gång tyckte att den var

minnas mitt nermjölade ansikte när mormor försökte lära mig allt hon kunde
men mina bullar ville bara inte bli som hennes

minnas hennes kramar som var varmare
än någon annans jag någonsin träffat

minnas hennes kärlek
till trädgårdslandet och vinbärsbuskarna,

och alla dem där 700 tomtarna som skulle fram år efter år

hennes kärlek till morfar, hennes kärlek till mamma, hennes kärlek till mig och mina bröder

och den till alla som någon gång kommit henne nära inpå

minnas all den kärlek som var skänkt till henne
som gjorde sig påmind i ögonen på alla personerna i kyrkan idag



och nu är stegen hem är så tunga
att jag knappt vet om jag rör mig framåt eller står still







sov gott kära mormor
vi saknar dig