Jag häller upp en whisky till

jag vet inte vad jag vill,

sittandes på röven i den skånska myllan

är jag på god väg in i den ljuva fyllan.

Livet är som en kaktus full av taggar

men vitt är det bara fega som flaggar,

mången gång har jag blivit illa stungen

men jag lever härtill är jag född o tvungen.

I morgon när jag vaknar står han utanför min dörr

jag vet för han har stått där förr,

han kallas framtiden och ibland är han ljust klädd

men just nu är han alltid mörk vilket gör mig rädd.