Redan medlem?
Logga in
Akustisk sorg.Allt detta hat!
är inte människan förmögen att älska?
eller är det bara en av livets alla valser matade in i hjärnbalken när man bors på modersaxel
jag vill lyfta mina händer åt himlen
puffa på målen och få dom att förstå att deras kulna uppsyn verkligen gör allt värre
vem är älskvärd under december skur?
men mina händer har förrädiskt blivigt spikade i marken korsfestningen all-over-again
/nu är det din tur/
Fri vers
av
Sofiapoema
Läst 603 gånger Publicerad 2006-02-20 19:40
|
Nästa text
Föregående Sofiapoema
Senast publicerade
Systerskapet och evigheten Det som bara vi vet Nykärheten På ett tyst och stilla Valand Till farfar Slutspåren Omstart Längs Göteborgs gator Se alla
Mina favoriter
livet i hashtaggen #lycka Ensidig konversation... HEJ PROBLEMBARN och du kallar det stigmata, älskling Juliette, gatlyktorna har slutat andas i takt med ditt hår; en liten bit av världen har vissnat Några få sekunder som symboliserar en ren evighet och ett rent helvete sedan några få sekunder som s Känslan av hennes läppar som jag aldrig kysst Till Sofia Ström |