skvalpet
dess avteckning
beror inte
på något nedsänkt
det fanns där innan
vi förhöll oss

jag äger det här dunklet nu
åtbörder vagt
förknippade med mig
äger rum i det

som att kalla det mjölkbufflarnas land
där bäckarna är språngben

broarna olossnade
dräktspännen
kullarna när de dras
ur dig är blanka
hinnor långt utifrån komna
måste sköljas rena
vägas till Häret -

fjärdens form av lyckoben
blomstånd och hängen bryter sig
tunga mot
dimdunst, vattenvägar
lagrar av oss
försänker

den grimma satt
runt solen
ljusa lårsköldbuckla spotta nedslag, mot
sprätt märket där
där marken dikar ut
trappa upp, bred undan
täck luften över;

höj,
lägg ur vagnens ljumma rassel
alen, vi och kopparn
inkluvna varandra