djupt djupt

i undan

där pupporna är i förekomst

förvrider sig

gröna, bruna     andlöst gröna -

det är ett vagt land

en utrymd tanke

inte många har rört sig

sett hällar av sång spruckna

hört otätheter, där det vill välla

grenarna ligger

slag av grönska, brötvis

vad inkommer kluckande, vad är

det som ytterst låter sej fångas

tonsvagt hörs mumla som ur hålor

nederbörden som karvar

tunt

som ohjälpligt bivax det smultna

stoftskrov runna, likt ett hull, mjuka stycken

villar

därunder luminiscenser

slokande om inte kölden,

bjärta

uttrycksformer

vi är skallar av mjöl,

av ordmjöl

dragen infallna, kollapsade;

att ändå brinna sakta,

pyra

pyra