Din stereo skrek
Flippar bäst som flippar ut
Och jag tänkte
Att om jag inte får röra dig snart
Så blir jag nog sinnessjuk

Om ditt skinn så vore eld
Så skulle jag hellre
Bränna fingrarna
Till förkolnade stumpar
Än att inte vara dig nära
Bara en gång till

Att ligga och andas bredvid dig
Är bara inte nog
När varje andetag känns som
Elaka nålstick
Som punkterar allt jag någonsin varit

För varje sekund som går
Så önskar jag att tiden kunde ha stannat
Den där dagen
När det fortfarande kändes naturligt
Att gå hand i hand