***

Våren

så ny,
så ömtåligt skör


en ny ljummen vind
med doft av jord,
vrider om
till dödlig kall blåst


Nu faller snö
på det nya spädgröna
som blygt
tittar fram

natten
kommer i frost
och under
månens blåkalla glans

dör livet
tillfälligt.


Men det sköra
är starkt
som livet självt

blåsippan böjer
sig litet
skakar av snön,
igen

i vårens gryning

*