en gång trodde jag att jag skulle
vara lyckligare som artonåring

barnet skalades av
när håret mörknade
och sneluggen bytte sida
jag visste att fjorton
var en tid för överlevnad
men då visste jag inte
att jag skulle bli bunden
av mina egna bojor

jag kunde byta namn
bleka håret
och protestera mot att
bli behandlad som ett yngre barn

men utan att kunna hantera
vuxenlivets ansvar

och jag blev
min egen
mobbare