Jag är en ensam riddare
på vägen som hjärtat valt
på marken finns ni andra
Funderande
Kritiska
Skakar på huvudet

Hur kunde det bli så här?

Jag förstår er
det var inte min plan heller
men drömmar och visioner drunknade för längesen
Ständigt kämpandes inombords
måste hålla näsan ovan ytan

Men nu orkar jag inte kriga längre
mina krafter har tagit slut
mjölksyran äter upp mig inifrån
Det är dags att fortsätta färden
även om leden går genom den tätaste dimman

Jag har släppt kontrollen
Tvära kast mellan panik, lättnad och nyanserna däremellan
Att tala är inte alls silver och tiga är inte guld
Intalar mig att allt inte behöver vara svart eller vitt
Gråskalan kan vara vacker den också.