Ytan förändras ständigt
när våra färger kryper ut på golvet

Blå

Gröna pannor

och

röda cirklar


Vad har du kvar att
vandra mot?
Mellan pärmarna slingrar sig
ormarna mot varandra
Sväljer sina egna svansar
och falska pärlor

fötterna bär
allt bly i dina fickor

för vad skulle annars hålla dig upprätt

Människan skapade gud
till sin avbild
och dina hundläppar
är din gåva till dig själv


Jag sjunger inte dina psalmer

för jag
blickar mot
horisonten

med leendet
bultande mot mina läppar