Följ mig

genom den här scenen

skorstenspipor

tillräckligt höga

marken är frusen men håller en viss form

understrykning

som bakgrund fyller den sitt syfte

och den har det här gräset

som en symbol för mångfald

ett vitt stängsel

parallellt med rörelsen

inte naturligt vitt

påtagligt målat

en bukt grårök

som ser ut

som den alstrat skorstenen under sig

målat stängslet (vem, eljest)

ränt penseln in i det

enda molnet

innan den överraskande nog

togs av gnejsen

så var det de trenne hästarna

silhuettkonstnärerna med vippande öron

de vet allt detta

allt utom stängslet