Min själ prisar Herrens storhet,

min ande jublar över Gud,

min frälsare:

han har vänt sin blick

till sin ringa tjänarinna.

Från denna stund skall alla släkten

prisa mig salig:

stora ting låter den Mäktige ske med

mig, hans namn är heligt,

och hans förbarmande med dem

som fruktar honom

varar från släkte till släkte.

Han gör mäktiga verk med sin arm,

han skingrar dem som har

övermodiga planer.

Han störtar härskare från deras troner,

och han upphöjer de ringa.

Hungriga mättar han med sina gåvor,

och rika skickar han tomhänta bort.

Han tar sig an sin tjänare Israel

och håller sitt löfte till våra fäder:

att förbarma sig över Abraham

och hans barn, till evig tid



Denna dag är kulmen för min fröjd

av alla kyrkoårets högtider


Ingen annan religion har detta i sig

att Gud blev människa, tog mänsklig gestalt


för att frälsa en hel värld fallen i synd


Förlåten i templet brast och det banades

en ny och levande väg in i det allra heligaste


så vi kunde ta plats och sitta med konungasonen

i det himmelska redan nu på en syndig jord...


och invänta vårt saliga hopps fullbordan


Och detta stora att han valde Maria till sin boning

och att hon aldrig tvivlade i otro på ängelens budskap


utan underordnade sig tingens ordning att bli bärare

av en gudason härlig för vår frälsnings skull och salighet


Denna dag hade jag svårt för att sitta stilla i en kyrkbänk

Jag ville upp och jubla och dansa och sjunga till Guds ära


som aldrig förr ty ju äldre jag blir ju större blir detta stora

för mitt hjärta, sinne och alla tankar att Gud blev människa


Hur ska jag tillräckligt kunna visa honom min uppskattning

av detta miraklernas mirakel undrar jag i mitt stilla sinne?