omfamna mig i ett uppehållstillstånd
håll mig där med skev hjärna utanför
sippra spritsat fett
träng fram
bagaget kan gå runt igen

det finns bara strunt i mig
men strunt i dem
fall omkull igen

en cirkus
en fucking fanfar
ger kaoset till känna

nej aldrig aldrig aldrig
du får inget känna

ett brev är ett brev
ett skrev är ett skrev
ett uns av svarta ögon opålitliga

mina fingretoppar backar kletiga

räds pianon

far, far
tysta ned att kärlek åter vänder

spreta antenner
och säg att inget av något kommer att finnas kvar

det ligger en trötthet i att

det minner om

det lovande











pappa mamma pappa
syster bror syster
gatans vidsnuddande
ni
allt han gör är



fara





far från mig






och vad jag har







här


kvar