Du gick på namnlös gata med flykt i steget


när jag ofrivilligt snubblade in i din ekande vrå


ett litet oskyddat utrymme av unken ensamhet


sunkig städskrubb utan glöd i sin tråd


försvinnande liten hörna av misslyckanden


denna din ogenomträngliga bunker


som trots sin anspråkslösa yta


rymmer episka volymer av fläckar


kassavalvet vars kod


ditt sinne har glömt och förträngt






När ögonblicket passerat och steget är förbi




inser jag att du, främling, aldrig fick veta






att ditt inbrottssäkra valv







står på glänt