Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Text, blandat av min ångest och orättvisor i världen. Min terapeut säger att när jag mår dåligt så ska jag tänka på de som har det värre. Men jag kan inte - då går jag sönder. Lämna gärna kritik.


När själen dansar naken

Glassplitter, splitter i regnbågens alla färger. Allt är täckt med blod.
Min själ dansar naken mot världen, mot världen så ond
Så trasig. Världen kantas av ond, bråd död -

Krig och elände. Barn som utnyttjas, på alla sätt
Barn som dör - en orättvis död.
Barn som ser sina föräldrar dö -
lyssnar på mammas förtvivlade skrik, skrik av smärta.

Barnet, det lilla barnet kastas runt inom familjen för att ge honom kärlek.
Men ingen ser honom
Ingen känner hans sorg
Ingen förstår hans rädsla

Ett ensamt litet barn står i hörnet och gråter.

Min nakna själ, står bakom honom och skänker kärlek.
Detta barn. Jag hoppas du kände kärleken jag ville ge dig




Fri vers av MissManic
Läst 191 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-05-11 17:25



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

MissManic
MissManic