Jag står där på altanen vid räcket
och ser ut över havet. Solen håller
just på att gå upp och dess strålar
färgar både vattnet och himlen
med klara, lysande nyanser.

Det är alldeles lugnt och stilla.

Jag hör fåglarnas försiktiga morgondrillar
och luften är tung av försommarens alla
ljuvliga blomdofter.

Det är som om hela naturen ger mej
en varm vänskapskram.

Det glittrar så vackert av dagg i gräset,
men jag vet att det försvinner så snart
solens strålar nuddar vid dropparna.

En morgon som denna, långt från alla krav,
känner jag ingen stress eller oro.
Dagen är min och jag kan fylla den
med vad jag vill. Många härliga timmar
väntar på mej och när solen syns helt
borta vid horisonten är jag redo.

Med kameran i handen vandrar jag
bort längs med strandkanten,
fylld med ett barns förväntan.

Jag undrar vilka skatter jag idag
ska kunna lägga i mitt minnesskrin!