Det finns under meningarna ett vadställe där stenarna inte rullar. Krut har man använt; senapsgas: det räcker ofta med en helt vanlig sax, metallskrot. Under den tid det tar att arrangera flätor buktar ögonen, diarieförda. Öron formerar sig, trattvis. Ut strömmar mal. Vädringsfönstren står på glänt, kluckande.

*

Sippar liljor, en trast. Rosenfinkar och skarn. En vanlig karl dinglar på grusvägen med de handskbeklädda händerna som äppelblom på länden. I attackerande indolens ramlar skogens alla fjädrar ut över däld och innan ugglorna hunnit ho-hoa faller fält av tornseglare över espingars nystan. Vi säger att: själv blir jag bara glad.