Oj, det perfekta gick i kras!
Vad gör jag nu,som en trasig vas?
Det lossnade en skärva - är nu inte ens något att ärva.
Jag blev så stel....blir jag nånsin mera hel?
Jag är ju ingen vas,men känslan runnit ut.
-Nu får det bli ett slut,jag vänder ju allt in och ut!
Men börjar det vända ,blir det från fel ända
och anledningen kommer först,vilken gjort min törst,
då känslan rann ut och det perfekta gick i kras,likt en trasig vas.
Sen blir allting bra,dag för da
om du står emot och kysser mig som bot.
Då får jag tillbaka allt...men kallt ..likt döden
det gäller då att värma till känsloglöden att ge till dig ikärleken från mig.