-

Min tid är en undflyende vän, försvinner

strax om hörnet, skugglik

Dyker sedan upp igen

framemot kvällen, medtagen … trött

Känner inte igen hans kläder

inte hans händer, ansiktsuttryck

Vem han var igår ... nån annan helt bestämt

ändå densamme - en som alltid flyr ...

Diffus och konkret ömsom vinglar 

ömsom flyger han fram

alltid nyckfull, den token

Nån riktig ordning på honom får jag

nog aldrig

Så jag har bestämt mig. Ska ta honom

i hampan när vi ses härnäst

skriva ner honom varendaste dag

som förr

i min dagbok med röda pärmar