Melodi: Jämtlandssången

Ett sista strå i diktestacken
jag lämnar nu till hejarklacken
och tövar ej längre att låta Jämtlandssången le
emot mig i den ljusa natten
då räven valsar runt med katten
då vargen mumlar och trollen tumlar
omkring längtande höst
Upplyft blir sinnet då melodin mig inspire-
rar till att i mytiska fraser transponera ve
då tändes ånyo de gracer som mig göra te
i Musans mysiga myntarkiv där som allt kan gå på sne...


Men denna natt är inget fel
det bekräftas i ett kammarspel
innan rapsfälten gyllne gunga som öknarnas kamel
När älgen bjuder upp till dans
lilla råttan faller fort i trans
hon i smyg har smilat, runt långben kilat
och nu får hon ju tröst
Kolarens mila sa' poff! - det vet ju var och en
som läst gammalt midsommarstoff från denna diktarvän
Nu sjunger din egen Caprice sin nymidsommarlåt
den studsar fram utan minsta skam...
det kan ej göras nåt åt!