Tittar in i väggen med ögonen slutna.
Tänker mig längre och längre bort.
Den dyrbara friden bär mig

vidare,
in till sista dagen av ovisshet
och den rikliga glädjens möte.

De djupa suckarnas rastlöshet
tär på mina fast beslutna andetag.

Oändlighet,
kom med dina omöjliga gränser
och bär mig till försoningens vittnesbörd.

För kärlekens skull.