Om morgonen samlas vi kring elden.

Det är fint besök i stan

13 Indigenous Grandmothers är här

Vid elden om morgonen en ceremoni

Örter, små ämbar med glöd och rök från elden

De går runt oss och sprider väldoftande ångor

rök

Det är vattnets dag

Vi ber för våra vatten

I skålar finns vatten från Mälaren

Hon går runt och stänker med en jasminkvist doppad

i vattnet

vattendroppar på oss 

Vi är samlade runt den heliga elden 

Det doftar av örter, kryddor

Under ett litet tygtak sitter de äldre.

De utstrålar pondus, lugn, närvaro

De ser glada, allvarliga och vänliga ut

Hon ber för havets drottning

Hon som skapades ren

Men som vi har smutsat ned så

vi människor

Vi har stoppat så mycket smutsigt i hennes kropp

Det är en helandeceremoni

För havets drottning

The queen of the sea

Hon går runt elden och stänker på oss vatten under nästan en timme, nynnande, liksom kvidande

Jag tror att hon är i ett slags trance

Jag berörs till tårar

Några kvinnor sjunger på ett främmande språk som inte känns främmande

Trummor ljuder taktfast och rytmiskt pulserande

Hon går runt elden, hon är vänd mot oss, med sitt ansikte

Hon kvider, som om gråter

För våra hav

Det är en stark upplevelse

Jag blundar och jag är i havet, i Östersjön den så förgiftade jag tänker på att hela henne

Rena henne jag tänker på henne.

Jag gråter

Vi är mitt på söder

Strax utanför Clarion Hotell

I en liten park med grusmark under gröna trädkronor

mellan bostadshusen, tvärs över gatan.

Någon står på en balkong och tittar på

Det måste vara en annorlunda upplevelse

En lördagsmorgon

Solig varm

i juli

i storstaden

Hon är helt klädd i vitt, flera av de andra med

Det är vackert

Det känns naturligt

Det är en annorlunda upplevelse

Ändå så bekant 

Vi är alla förbundna säger hon

 Vi är en, ett

Alla människor bär i sig kunskapen om hur det var menat,

hur vi skulle leva och verka här på denna jorden

Alla har den kunskapen i sig

Men många har glömt bort den

säger hon

Och de måste påminnas

Vi blir påminda

Jag påminns

Här vid den heliga elden

Vid trummors rytmiska puls

Det doftar gott

Det känns i min kropp

och själ

När hjärtat öppnas

Rinner tårarna

Säger en av dem

Jag gråter

Det är en stark upplevelse

Den är på riktigt

Det känns riktigt

Jag bär med mig detta

vidare på min vandring

här uppå jord

Jag kommer aldrig glömma

Deras ansikten

Deras ljud

Doften av elden

Droppen som föll på min hud på mitt bröst

Hennes nynnande, dansande

Förevigt inpräntat i mig.

Vi samlas om morgonen

Vid den heliga elden

Elden brinner än

För alltid

För alla

För

Vår

Framtid

För Vår

Moder Jord

Och Havets Drottning

*

*

På eftermiddagen blir det föredrag

Om våra vatten

En kvinna talar om Östersjön

En kvinna talar om Vättern

De är mycket initierade

Kunniga

Och de har stor kärlek till sina vatten

Så som jag känner för Vänern, mitt Vänerhav

Det är inga roliga saker de förtäljer

men viktiga

Och det är ändå roligt att lyssna på dem

Vi leds in i att tillsammans alla flera hundra sjunga unisont, upprepat under en lång stund, I love you mother, mother I love you,

Jag berörs till tårar igen

Vi föreslås att be för våra vatten, att sjunga för dem

Jag ser framför mig hur jag ska stå vid Vänerns strand och sjunga till henne

Det skulle kännas naturligt för mig

Det känner jag

Det skulle vara skönt

Men jag skulle antagligen uppfattas som galen.

Om jag stod där själv och sjöng till henne

bad för henne, visade öppet min kärlek och omsorg

Sådan är vår kultur

Att jag skulle ses som tokig

På kvällen spelar Magnus Rosén, tidigare basist i ett känt hårdrockband, på senare år soloartist på elbas

Ja, jag har lyssnat mycket på honom, live

I Göteborg

Det är skön musik

Meditativt

Han och några andra är med i en konsert

Jag är inte kvar då, men ser honom i publiken tidigare på dagen och vid elden

Det är kul.

Alla dessa kvinnor i olika åldrar, några män med

Och en f.d hårdrocksbasist.

*

*

Bredvid mig, under föredragen, sitter en dam från England.

Vi byter några ord. Hon är med i en förening av andra farmödrar, hon säger att det finns flera sådana sammanslutningar över världen.

Alla har som sin uppgift att sprida kunskap, hålla ceremonier för Jorden, lära ut. Jag frågar vad kunskapen kommer från, om det är inspirerat av de indianska kulturerna ( de 13 Grandmothers är många från dessa kulturer) och hon säger att det är det, samt att hon också bär en del kunskap i sig själv hon har varit indian i flera av sina tidigare loiv.

Hon säger det med en lugn och trygg stämma, övertygande. Och jag tror henne. Dessutom ser hon faktiskt lite indiansk ut, hennes profil är indiansk på något vis. Hennes hår är ljusnat nu av ålder, men hon ser ungdomlig ut ändå.

Hon utstrålar vänlighet och trygghet.

En kvinna från den samiska ursprungsbefolkningen i Sverige berättar om samiska trummor
som finns på museum i Sverige, och som ej återbördas till samerna

Hon berättar om hur hon kontaktade museet och bad att få titta på dem, möta dem, för hon ville be för dem, de fanns inslåsta i en källare. Hon nekades, fick svaret att trummorna var museets egendom. En tid senare kontaktade hon museet igen. Men nu talade hon tyska och presenterade sig som tysk antropolog och frågade om hon kunde få komma och spendera lite tid hos trummorna för sin forskning. Hon fick komma. Men nu är hon ej välkommen mer. Inte sedan hon i radion berättade om detta och museet försökte stoppa sändningen då de tyckte det hela var genant. Men hon brukar sätta sig i trappen som leder ned till källaren där trummorna förvaras och sjunga för dem.  Hon stämmer upp  en jojk. Och så vandrar en sametrumma runt mellan våra händer. Det är en trumma som reser runt världen och möter människor på skilda platser. Nu är den här. Jag får hålla i den en stund.

En kvinna från Alaska , en av grandmothers, berättar om livet där och om vikten att lyssna på förfäderna och de äldre. Hon berättar om ett möte med en björn en gång. Hon mindes då vad hennes farmor sagt henne att om du möter en björn, rör dig inte..! Så hon stod blick stilla. Björnen tittade på henne, andades på henne, (han hade mycket dålig andedräkt sade hon och skrattade) efter en stund lämnade han henne, utan att röra henne. Hon var tacksam för att hon lydde sin äldre släktings råd.

En farmor från Amazonas säger att allt vi behöver för att bota sjukdomar, läka oss , allt, finns i Amazonas djungler. Där är sådan artrikedom. Det finns en bot för allt

Men det är viktigt att det används på rätt sätt, till rätt person, av en person som har kunskapen.

En potent ört använd på fel sätt kan ge motsatt verkan.

*

*

*

Det var fyra dagars möte

Med de 13 farmödrarna från ursprungsbefolkningar,

Luftens, eldens, jordens vattnets dagar

Jag var bara med på vattnets dag.

Jag är glad jag var.

Doften av den heliga elden

Känner jag ännu,

vid varje andetag

Eva mca 14-15/7 -13 

*

*

*

 ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Fakta, bakgrund

Grandmothers presentation av sig själva:

"We represent a global alliance of prayer, education and healing for our Mother Earth, all Her inhabitants, all the children, and for the next seven generations to come. We are deeply concerned with the unprecedented destruction of our Mother Earth and the destruction of indigenous ways of life. We believe the teachings of our ancestors will light our way through an uncertain future. We look to further our vision through the realization of projects that protect our diverse cultures: lands, medicines, language and ceremonial ways of prayer and through projects that educate and nurture our children"

Från: http://grandmotherscouncil.org/

 http://www.youtube.com/watch?v=NIUdkSYbEhk

Ur beskrivningen av filmen:

"13 Tribal Elders, One Shared Vision

In 2004, 13 tribal elders, all women, from around the globe shared a vision. They were told their mother earth was in agony and that they must come forward to heal her and all her inhabitants. They were told nothing will change until we change.

In the fall of that same year, these incredible women traveled from Alaska, North and South America, Africa and India to meet at the Tibet House in New York, where they created the International Council of Thirteen Indigenous Grandmothers. To share their alliance of global prayer, education and healing, they decided to document their journey as the traveled together to the homeland of all 13 elders.

Four years in-the-making and shot on location, the award-winning "For the Next 7 Generations" follows these intrepid women as they face a world in crisis, share their vision of healing, and call for change now -- before it's too late. This uplifting and important film documents their unparalleled journey

..."

 

*

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/de-vill-ta-ansvar-sju-generationer-framat_8328870.svd 

Utdrag:

"De kommer från fyra väderstreck, sju språkområden och 13 urbefolkningar. Varje år håller de i möten och konferenser över hela världen. Just nu är dessa 13 ”grandmothers” inbjudna till Stockholm för ett omfattande program – kring nuet, framtiden och sitt förhållningssätt till livet.

Jyoti, Flordemayo och Mona Polacca ingår i gruppen "13 grandmothers" som ahr en öppen konferens på Clarion hotel torsdag-söndag. De 16 juli har de en vattenceremoni med barn på Borgargården, Stockholms stadshus.

Kenny Bengtsson

Man kan presentera deras amerikanska liv från två sidor: Mona Polacca, Arizona, håller på att doktorera i rättvisefrågor. Flordemayo, New Mexico, föreläser på universitet och konferenser. Jyoti, Kalifornien, har disputerat i psykologi. Men var och en har också en aktiv vardag med medicinalväxter, drömtydning och eldceremonier. Nu är de i Sverige för att tillsammans med de övriga av de ”13 grandmothers”, kvinnliga äldste från lika många ursprungsbefolkningar i världen, hålla ett rådslag öppet för allmänheten på Clarion hotel vid Skanstull till helgen.

–Vi är en grupp äldre kvinnor som alla vill värna livets okränkbarhet. Och eftersom vi är mellan 60 och 90 år bär vi mer än tusen år av samlad kvinnlig visdom, har Jyoti räknat ut.

”The international council of 13 indigenous grandmothers” bildades i USA 2004 på Jyotis initiativ. Sedan dess har de träffats med tolkningshjälp på sju språk ett par gånger om året. Med bistånd från privata donatorer och volontärarbetare har de kunnat ses i både Amazonas regnskogar och hos exiltibetanerna i Dharamsala. I år välkomnades de till Sverige av den samiska kulturarbetaren Laila Spik, även om hon inte tillhör gruppen. Dock räckte aldrig pengarna för att ta sig ända till hennes trakter i Gällivare.

 

 

–Vi har samma grundtanke, säger Laila Spik, att värna den kunskap som mödrar, mormödrar och farmödrar överfört genom alla tider. Det gäller inte bara för de här 13, utan för alla urbefolkningar i världen.

Fastän de är spridda över jordklotet finns frågor som förenar Laila Spik och de 13 grandmothers: de delar en djup oro för hur vi använder naturresurserna och de anser att allt utgår från goda relationer – både till andra människor och till naturen.

Rådslaget, som öppnar på torsdag med plats för cirka 500 deltagare, har programpunkter därefter. Människans förhållande till de fyra elementen får var sin heldag. Under ”jordens dag” ska man diskutera den nya gruvdriften och Ojnareskogen, medan frågan om Östersjön och Vättern kommer upp under ”vattnets dag”. Allt kombinerat med medicinfrågor och inramat med tre ceremonier per dag vid elden ..." 

 

 

 

 ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~