Mina bara fötter
rusar blodigt genom armeringsjärn
och slagg
hundarna flåsar död och smärta
jag pissar på mig
skriker någonting ingen hör.

Jag tog bara en genväg
och den var dyr och skuldbelagd

Skrothandlarens schäfrar
är döden och graven
och har rykten som sägs med taggtråd
och fiskekrokar i munnen

Järnverket fräser ut gnistor
masugnens degel töms
allt omkring blir mörker
jag är blind
av oerhörd rädsla
för att inte leva

Blodiga steg över stängslet
hundarna rasslar tungt i nätet
tunga steg av stövlar

Innanför dörren
klagar min mor
att jag är försent till maten.

Jag doftat piss
och kom nästan försent till livet!