Betytt för mig, då & nu

Schiroccon, mörkret, rengnet

vi var blinda, i blommans ålder utan bekymmer

Piazzan tom, blixtarna tundrade ovanför

En älskog av Guds nåde

där inget kunde stoppa oss

regnet rann som syndafloden

Blixtarna lyste upp våra anleten för korta stunder

vi var glömda av Gud eller placerade framför hans hus

Kollektivet såg oss våta, ställde inga frågor

glasen med grappa fylldes

Lyckan var nära, stunden levdes

I tystnad