Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vart försvann vår längtan?


Karamell.

Du ser smaklig ut när du dansar bland neonlamporna och du skulle bara veta hur mycket jag skulle vilja smaka på dina läppar.

Som en utsökt dessert vickar du på höfterna när du går mot bardisken för att beställa - vad vet jag inte - men äta upp dig, det vill jag.Sluka dig rå. Raw food det är vad du kommer upplösas till i min mun.

Bland neonlamporna ser alla smakliga ut. Som ett smörgåsbord av saftiga frukter redo att förtäras. Kastas upp.

Människor brukar ofta vara allt för snabba med att kasta upp varandra och ioch med det missa ett utsökt byte. Vill du vara mitt byte? Min hund.

Jag ska förtära dig som du förtärde mig i början då jag själv var en saftig frukt. En godsak redo att fötäras. En lydig hund -tacksam. Frukt ska inte ätas tacksamt. Frukt ska avnjutas. Vi skulle ju vara karameller, långt sugna på. Det var en lögn.

Vi åt upp varandra allt för snabbt. Kastade upp varandra och kvar blev resultatet uppkastat på trottoaren. Bara för att man i neonljuset ser så mycket saftigare ut.Vi borde avnjuta varandra annars är det ingen ide med själva fötärandet. Vi blev varandras anorexi varandras bulimi med resultatet på trottoaren.

Karameller, var inte det vårt mål? Kom och var min karamell. Låt mig suga på dig tills det inte finns någon morgondag.




Fri vers av Ivanovitj
Läst 158 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2013-08-03 21:28



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ivanovitj

Mina favoriter
Centralstationens toalett