går uti skogen på en upptrampad stig
ser spår utav hare och älg
binder en krans att sätta i mitt hår
binder den av gran och av sälg

går uti skogen på en upptrampad stig
ser spår utav vettar och troll
smyger så sakta bland buskar och träd
hör råbocken skälla på håll

styr kosan av stigen där mossan är mjuk
en sten blir fåtölj åt min rygg
lyssnar stilla på fågeln som sjunger
nu hörs både bromsar och mygg

styr kosan hemåt med kransen av törnen
förundrad av skogens charm
känner i bröstet en spirande värme
djupt uti skogens moderliga barm