Jag ser dina hjärtlag
genom din vintervita hud
Så vackert avslöjande
hur lätt livet tas för givet
så vackert som när vinden smeker den augustimogna rågen
Ett fält som böljande bär fram sensommaren
och syrsorna spelar den finaste sång jag vet.

Du sa du måste gå
En dröm på hastig flykt
Du måste hinna ikapp
Innan du fastnar
Innan du blir precis som jag

Sakta suddas dina avtryck ut
Lyssnar till en den sång som nu stilla dör
och natten möter oss allt tidigare för varje dag.