Jag har aktat mig för kärlek så himla länge
men så hittar du mig
väljer mig
och jag skjuter det framför mig
liksom för att överväga
slösar bort tid som kunde vart vår
för jag vet inte hur man gör

Ser på dig att du älskar mig
känner
tar på din kärlek
vill ha mer och vill bekräfta
att jag inte bara inbillar mig det jag vill ha
mest av allt

Blir rädd när jag skrämmer dig
det är inte meningen.
Jag vill bara komma dig närmare
när du stänger ute mig från dig
skärmar av
med din ryggtavla
när jag vill ha dina hjärtslag nära.

Du viskar mitt namn med andra bokstäver
och jag tror att mitt hjärta inte tillhör
mig längre
varje gång dina ord passerar mina hörselgångar.
Och jag kan inte kontrollera något
jag redan gett bort.

Jag vill lista upp
göra spalter
skriva brev och försegla dom med
fingerpussar
först på mina
sedan på dina
läppar
så som du gör.
Men att definiera oss känns inte alltid
så viktigt.

När jag tvekar står du stark
Du lär mig när jag inte kan
Du gör mig liten
på ett bra sätt
när jag behöver det som mest
och du skrattar åt saker jag tar
egentligen
alldeles för hårt.

Du ligger innerst
nära väggen
men framförallt
mest nära mig.