Deras ansikten var som tömda på liv när de drog fram i mörkret och manade på hästarna med piska och högljudda grymtningar. Storvuxna och kraftigt beväpnade
blänkte deras armborst och svärd i månljuset som letade sig ner bland dem och försvann i den smutsiga snön.
Dessa var Vethgrias stridsmän och de var en syn från helvetet och skräcken tog nästan överhanden hos två av de som denna natt satt alldeles stilla och spanande i trädets topp.
Sam vinkade lugnande åt Loe och Ven som var bröder och smygfolk som far sin.
De var utan blod på sina händer men kunde kasta yxa och kniv med otrolig längd och precision.
De hängde mitt i trädets topp i en korg som skulle varit byggd för björnjakt med pil och båge. Den var dold för alla som inte visste att den fanns där och därför nu ett utmärkt ställe att lära om fienden som nu rörde sig i nattens mörker.
De klättrade ned efter två timmar i trädet och Loe tog för givet att alla de stridande männen passerat. Han tog ett steg ut från det skyddande trädet och i månljuset togs han på bar gärning av en väpnare och en svärdbärare som kommit på efterslänten på väg mot Wethgrias läger.
När han talade med slavarnas tunga fick han stryk och bakbands med blodig käft och vettskrämda ögon.
Dessa ögon stirrade på väpnaren vars huvud skiljdes från kroppen när Sam svingade sin klinga. Svärdbäraren ville gå till vansinnig motattack och försökte lyfta sitt svärd men det var plötsligt väldigt tungt och han föll till marken med en yxa i ryggen som kluvit ena skulderbladet. Han skrek till av smärta och medan Sam tystade även denne man stod Loes bror mellan grenarna och verkade chockad över sitt fantastiska kast med yxan.
Det var över tjugo meter!! Fy fan vilket kast, du kan följa mig alla andens nätter, sa Sam med beundran i blicken.
Jag har dödat en man sa Ven plötsligt och tittade på sin bror som stod kvar i den röda snön. Nä, ett kräk och jag är skyldig dig mitt liv!
Du har besegrat ondska och lidande med ett kast som det kommer att talas om länge vid lägereldarna och din far kommer att möta Panos och de andra ledarnas blickar med stolthet!