Höst 13
härom natten var natten extra klar
jag väntande på regn
fick stormvindar istället
jag försvann i en stormby
dina varma konturer stannar kvar här
solljuset jagar mig nerför trapporna
utanför sticker den råkalla höstluften
hål på alla försök att hitta rätt väg
under en skarp hög, blå himmel
hukar jag mig för att inte ta plats
bussen kommer med oron
jag blir en passagerare i en omloppsbana
i busskyrkan sitter alla tysta och lugna
på en sekund någon annanstans
ett ingenstans mellan asfalt och himmel
torgöknen är full med morgonansikten
bussarnas stön och stånk dör ut
när jag med tunga steg ramlar fram
mot en annan dag, någon annanstans
dag blir natt
på den sista dagen
världen förenas
i ett försök att förstå varandra
utanför står träden i tyst mörker
nakna, levande, eviga
kan evigheten brytas
kan den bytas ut
klimatet skiftade när världen rubbades ur sin bana
dina händer höll mig kvar