Som vi en gång vandrat parallellt, sida vid sida i det universum som vart vårt eget, vandrar vi igen.
Vi följs åt och bildar nu en del av något helt, det vi en gång gått tillsammans som helheten, går vi nu sida vid sida, i delar.

Våra själar är detsamma men vi är delar av vårt universum.

Du talar till mig om helheten, jag talar om hur mitt hjärta ser dig som vi är en.
Ett plus ett är ett.

Vi har en gång vandrat i samma skepnad, vi har upplevt och skapat.
Våra själar spelar den vackraste musiken av dem alla, livet.
I dig ser jag mig, och i mig ser du dig.

Vi har möts av en anledning, vår grund förenar oss ännu en gång.
Den väg vi nu vandrar är av behov, och för tillfället behöver våra själar få förenas,
När tillslut svaret på den eviga frågan är besvarad, kan vi förena oss,

Eller välja att vår själ har utfört sin handling och får fortsätta i de delar som vi är en del av.