... så som den är tänkt
att läsas och tolkas av den
som livet skänkt
förmågan att 
se bakom och mellan 
raderna i de ordflöden
jag krypterat på mitt sätt
liksom andra så gör på sitt ...

... i mitt sökande 
efter den som har
förutsättningar nog
att utifrån sitt egna levnadsöde
kunna se, ta till sig och förstå
det som mitt levnadsöde så här långt
gjort för jag har blivit den jag  är
här och nu ...

... och vad det är
som driver mig framåt
och som får mig att ticka och gå
så som jag gör så unikt
och det på ett sätt och vis
vilket inte är någon annan likt ...

- Lever för att ge av mig själv
inte helt oegennyttigt
men likväl för att kunna 
ta emot och mig själv unna
att avnjuta det jag tillbaka får ...

Genom mina textflöden
förmedlar jag vad jag söker
och vad jag vill ...

Bjuder på mig själv och mitt liv
genom att öppna upp
och visa vad jag tänker och känner
kring allt och ingenting
men också vad jag ser
och vad som gör
att vissa är sådana som
jag önskar få ha som mina vänner ...

I vissa stunder
när livet rister i
dessa allra mest
fundamentala grunder ...

... söker jag med mina ord
förmedla vad det är 
som får mig att känna så ...

Kanske inte så lite
i hopp om att få
någon av mina läsare
som ser och förstår
att ge mig nya perspektiv
på det som händer i mitt liv ...

... och ibland med en förhoppning om
att få ett och annat kvalificerat råd
för hur jag kan antingen förändra
det perspektiv jag har
på det som hänt i mitt liv
och eller för att kunna förändra
det som behöver förändras 
för att skapa förutsättningar för andra alternativ ...

Tror det är fler än just jag som tänker så
och som genom sina skriftade flöden
söker finna någon som verkligen ser och förstår ...

... men som liksom mig
inte så sällan mest ytterligare besvikelse får
när de stundom nästintill okrypterade ordflöden
publicerar för att de verkligen behöver några goda råd ...

... blott intet sägande kommentarer
vilka som bäst känns omtänksamma
men utan verkligt innehåll och mening ...

... eller möjligen en och annan applåd ...

En applåd kan värma nog så väl
som ett och annat uppmuntrande ord
var för sig eller i ljuv förening ...

... när det kommer från någon
man vet bryr sig om ...

Likväl kan det i andra lägen
kännas mest som att de utgör
förklaring för och förstärker känslan
av att det råder en alltmer kronisk försening
på att i detta livet få
möta någon som verkligen ser och förstår
men som också kan komma med goda råd
i ljuv förening ...

Men kanske är det för mycket att förvänta sig
ävenom hoppet likväl brinner inom mig
att finna någon som tillför livet 
lite mer innehåll och mening ...