I ett stilla raseri i mörkret föddes våra tårar. På den tiden var möhipporna självmordsbenägna fantasier i händerna på månens ljus. Nu får alla rösta, utan att få något att rösta på. Men oj, så allvarligt dagen gryr till nya resmål. Där solen ljuder över bygden med tunga dofter från fjärran länder. Som en smak av torkade fikon mättas mina dagar när de går mot sitt slut. Bara för att börja på nytt i sin eviga loop. Hur skulle vi veta nånting när vi hela tiden kastas runt i planeternas svindlande resrutt. Jag har fått min beskärda del av pepparkakor och en kärlek till livet utan ändhållplats.

Den som kom fram ur dunklet.