Lätt snö faller,
kylan har tagit ett grepp
om vår tillvaro.

Vi andas snökristaller
och skottar våra uppfarter.

Den yttre världen
fastklistrad på
plastfolien
vi så noggrant
omsluter våra liv med.

Mitt hjärta så nära
bultande, pulserande,
lika nära som mina minnen
är långt borta.

Jag kastade mig ut,
utan fruktan,
utan skälvan.

Men jag stelnade när
jag upptäckte närheten
där på andra sidan.

I de frusna ögonblicken
gömmer sig nu min värld
bakom plastfilmen.

Jag andas med vidöppen mun
och skottar min uppfart ren från snö.