Socialt handikappade drömmar
Kan ni aldrig bara acceptera mig?
Jag kunde vara rolig och snäll
en gång i tiden, när tiden stod still

Jag hade alltid dig att luta mig mot
I svåra stunder vid skogstjärnen
Det var den enda platsen på jorden
Nu är du kvar där för evigt

Näckrosor i din mun och mygglarver
Det var kul att se hur du kämpade
Hur du svalde nattsvart vatten
Hur dina ögon letade medvetande

Jag är på riktigt, inte bara en dröm
Ditt bröst rymmer mycket rädsla
Du ska gå sönder snart, som en vas
Jag punkterar din taskiga hållning

Vid platsen där vi var vänner
Ska du ovetandes vandra för alltid

Ibland besöker jag din grav
Du och jag delar en sann hemlighet