En kniv i ryggen
Vad är det värsta?
Situationen du satt mig i?
Det du gjorde utan min vetskap
Säg mig igen, det är mitt fel
Jag var ju inte där när du stal mitt namn
Det måste vara mitt fel
Att jag litade på dig
Vad är det värsta?
Det faktum att du ingenting sa
Som att jag inte förtjäna att veta
Som om mitt liv inte var tillräckligt mycket värt
Vet du vilket pris du gav?
När du tog mitt namn
Begravde det i skam
Vad hade hänt när breven kom?
När allt gått så långt?
Hade du sett mig i ögonen och sagt
Jag har kastat dina drömmar
De sista små du haft
Hade du berättat att min framtid var förstörd
Att det sista hopp jag haft
För mig
För oss
Kastats bort för ingenting
Eller är det värsta
att det inte var så svårt
att stänga in alla känslor
Att jag är så van vid smärtan
Vid svek
Att jag lyckades stänga av
Kanske att du anklaga mig
Jag fick inte bli arg
Jag skulle se mitt liv falla
Och acceptera det
Det värsta är att du satte en kniv i ryggen
Jag som litade, jag som älskade
Jag som gav allt till dig
Att det materiella var mer värt än mig