Min pappa står vid ett hus
som ska rivas,
hans farmor lät bygga det.

Känslor och minnen väller fram.

Min pappa är gammal och sliten,
han vacklar men håller sig stadigt i
rullatorn.

Med darrig händer tar
han fram sin kamera.

De sista bilderna av ett hus
som strömmat genom hans liv.

De sista bilderna av ett hus
som förenar.

Ett hus som alltid funnits.

Genom de trådlösa systemen
hör jag min pappas sorg

och själv minns jag all den kärlek
som fanns i det huset.


Skickat från min iPhone