Läser i gåvan från Björnen
Hans ord, sanna, om kärlekens helande kraft
och naturens talande hjärta
landar tungt, sätter frö
någonstans i själen där livet ännu är levande
lyser med mjukt ljus på liten plats
där hoppet ännu vilar, där handling finner kraft
och inser sitt värde.

Det är bara jag som kan välja att se
kärlekarna runt mig
i mig.
Det är bara jag som kan välja att ge eller ta
när balansstången lutar
åt ena
eller andra hållet.

Jag ser under ytan nu
bakom glaset, grumligt av räknade rädslor
Alla har vi tusen åter tusen val
bara jag kan göra mina.


Stänger boken, ett leende, tack.
Hör Björnens trumma,
hans ord.


Vet
att allt har en tid och ett värde.

Även jag.