Den här dikten är rakt ur hjärtat, och känns inge bra för mig. det bara rinner ut på pappert och så får det bli vad det vill. och den blev alldeles för lång jag förstår om ni inte orkar läsa den.
men om du ska.. Bör läsas med inlevelse och känsla!
Till en jag älskat som sa mycket mer än vad han hade kärlek till
Det var en lögn
som du drog över allt
du ville täcka att du inte
älskade mig
men jag såg
(jag är inte blind, bara lite långsynt)
Du har charmat många
det märktes på allt du sa
men det var svårt att motstå
något så vackert
i mina händer
(men jag har hört att även drömmar tar slut)
Jag var ändra rättså lättlurad
jag trodde på ditt drabbel
om evigkärlek även om jag egentligen
visste att det var en svag lögn
(ville bara inte se det med verkliga ögon)
Jag antar att vi två var ingenting
en flirt som vara en stund
och sen tonade ut
nu är jag en av dom på din lista
på din repetoar
(jag hoppas du är stolt nu)
Allt det där
storkärlek föralltid
det var nog bara ord
ord ur din mun
för jag trodde att föralltid var en lång tid
en evighet eller tåv
men jag är van vid att vara fel
(två veckor kanske är en evighet för dig?)
sen gjorde du allt så vitt
men du låtsades att allt var bra
men med snö överallt är det svårt
att inte frysa
jag såg vad du gjorde
jag tog det bara inte på allvar
du sa:
jag vet inte vad jag vill men jag gillar dig!
jag gillar dig!
jag gillar dig...
sen var det tydligen slut
en stor fet dimma
kom som en degklump i ansiktet
jag släppte det och la det åt sidan
(men det är svårt med en stor sten som tynger)
sen sa du något om att jag alltid kommer finnas kvar
men jag vet att inte en enda jävla bit finns kvar
för då hade det inte slutat så här
men du finns kvar här
i varje vrå
och ditt alltid
ekar igenom mitt hjärta
så högt att jag inte hör att det bultar.
(jag har letat hela natten nu)
i mitt öra hör jag hjärtslag
som fastnat på min trumhinna
och jag ser oss överallt
vi är med i varje film nu
(vi måste vara bra skådisar, vi)
vi var nog bara en flirt
världens bästa flirt
som slutade på världens sämsta sett
som en såpa på tv3
vi som var så bra
hur kunde vi sluta så?
vi som var så starka.
(vi?)
I ordboken stog det
alltid, jämt och ständigt
det är så du skulle ha älskat mig
om du hållit det du lovat
vill säga
(men vad kunde jag förvänta mig?)
jag drömmer vidare
om att passa in någonstans
om att slå kärleken schack matt
(men jag är alldeles för usel i schack)
jag kommer aldrig vinna över kärleken
den har en styrka inte jag har
inte du har
inte jag har
inte någon har
(men ibland önskar jag att något kunde hålla)