det är inte av lättja
inte av ointresse
inte heller av oberördhet

som ord sällan räcker till
känns värdiga
eller glädjande nog

att i skrivande form
bedöma andras ord
som läses om och om igen

det är inte bitterhetens penna
som ibland tecknar mina ord

det är överlevnadspennan
som formar livet
till ödmjukhet och kärlek

på alpens topp
är människan liten
frågorna många
över den storslagna vy
som tappar kroppen
på orent syre
och fyller den med tacksamhet