Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Botaniska trädgården tröstade mig aldrig

Och jag gick där,
jag gick verkligen
Mina axlar sköts upp och mitt huvud hängde
Jag gick där och såg på er alla

Och jag var ledsen,
jag var verkligen ledsen
För än en gång hade någon gjort det,
för de vet att det är så enkelt
Och jag vet att det är så svårt,
att vara drop dead fucking in löööv with me

Och jag åt inte,
jag lät verkligen bli att äta
Jag tänkte gå där i Botan
och bara vara ensam och hungrig
Jag är en narcissus poeticus
-en pingstlilja
i mars
För jag är missanpassad vill jag tro
Jag vill att det ska finnas en plats för mig också!

Jag gick till dövskolan
och det kom musik därifrån
Regnet ville sudda ut mina ögon,
men 1871 min vän
1871
Det såg ut som om änderna frysit fast i isen
och jag ville rädda dem,
men jag kan inte rädda någon
Jag kan inte göra någon skillnad
Jag kan inte ens få min nästbästis att älska mig!

På tv stod det att Israel ville rita om kartan
MEN JAG TROR DEM INTE!
Jag stod där i min palestinasjal och tänkte
att det här är symbolik
Om svart sjal är fin är blå för ännu en smurf,
ännu en pojke som aldrig ville ha mig

Jag är hopplö hopplö hopplö
Jag glömmer S:en
Och jag vill glömma dig
Du struntar i mig
och jag struntar i dig
Du krossade mitt hjärta
men jag ska krossa dig
OCH DIN FÖRBANNADE DATOR!




Fri vers av Morning Glory
Läst 343 gånger
Publicerad 2006-03-29 21:28



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Morning Glory