Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Radion tystnar aldrig. [tål att läsas på göteborska]


Heart of stone

Och jag har hela världen
på min tunga!
Säger han och sväljer sitt tuggummi

Och jag kan kasta sten i ditt glashus,
säger hon och svalkar sina tår i havet

Han har anspråkslösa krav
på anspråkslösa flickor
han släpar hem i håret
när timmarna blivit sena
och radion har gått hem

Jag kan vara tyst i en vecka,
säger han och sväljer sitt vin

Jag kan skjuta huvudet av dig,
säger hon och kastar förstrött iväg
några stenar mot horisonten

Hon undrar var hon hamnat
och hon andas för att blåsa
oss alla i örat med våra
globala perspektiv
och stora idéer

Jag känner inte dig,
jag vet ingenting om dig
och ändå vet jag att jag kan
säga det mörkaste till dig utan förbehåll,
säger han och tittar ner mot marken
och undrar varför hans spegelbild
inte reflekteras i vattnet

Sluta vara så känslosam,
ingen tycker om de snälla killarna
Jag fattar inte varför du måste envisas
med att tro att du kommer någonstans
genom att vara så jävla naiv,
säger hon och nuddar hans hår
med en smutsig pinne

Han far upp och viskar
Att nej, det här går inte
sedan skriker han
och hela världen tystnar
VEM ÄR DU?!
Vad vill du mig, jag vill inte höra sanningen!
Jag vill stilla tyna bort och aldrig kommas ihåg,
jag vill aldrig att du mer ska tänka på mig
Jag vill bara bort

Och hon står bara där och tänker,
att nej
Det finns fan ingen rättvisa kvar

Sedan går de in mot huset
och har sex igen





Fri vers av Morning Glory
Läst 551 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-04-19 10:41



Bookmark and Share


  edvin medvind
Mmm... mycket bra. Gillar första stycket och slutet är snyggt också. Men jag började skratta när jag försökte läsa den på göteborska...
2007-04-20

    Evalizamaria
Oj, den fångade mig... aow...
2007-04-19

    Kornelia
känner igen mig i mycket av det du skriver! välskrivet!
2007-04-19
  > Nästa text
< Föregående

Morning Glory