Och Gustaf säger att en dag blir det
kanske vi två Anna
Han samlar intryck i en tändsticksask
för att ha om jorden går under
Eller kanske för att han har så få

Och Gustaf pratar om sextiotalet som
om han vore med
Det är min generation Anna,
det är min generation...

För rädd för att åldras i förtid
för rädd för att dö
är han gubben
i oljerocken som köper tändstift
för att titta på och
sjunger du borde
köpa dig en tyrolerhatt
för att han skrattar så sällan

Och Anna har nya kläder
som egentligen är gamla
men vi låtsas om att de är nya
för de är från då
Du vet då Gustaf,
när fåglarna fortfarande kunde
sjunga och våra samveten var rena

Men Gustaf har en vilja av stål
och skriker att Anna
Du förstår inte det jag skriver
Du förstår inte att vi kan åldras
i förtid om vi firar våra födelsedagar
Du förstår inte att vi måste dö unga
för att någonsin bli ihågkomna
Du förstår ingenting Anna

Men Anna vet
att Gustaf bara är pretentiös
Och Anna vet att det aldrig
blir Anna och Gustaf
För deras namn skär sig som
rosa och ljusblått
Och deras händer är för hala
för att hållas

Anna vet,
tro inget annat
Anna vet,
så Anna eldar upp sig själv
och Gustafs sabla intryck

och skriker
Åt helvete med allt!