Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Rotlöshopplösdimensionslös

Jag såg din rädsla reflekteras i tågfönstret
när du upptäckte att dina tårar fortfarande
glittrade i topparna på ditt slitna, blekta hår

Hade du inte varit vacker utan all din oro?
Skulle du inte släppa den nu,
när du har testat dina vingar?
Förstår du inte att det syns, flicka?
Eller är det bara nu
mellan hem och hemma
som du har struntat i att
borsta ut sorgen ur dina tovor?
Jag ser att du vill
hur du väntar
hur jag ser dig
hur du önskar
att jag inte
vore
du

...

Jag fick perspektiv när jag såg mig själv i nya ögon
och orkade inte göra något åt att mina jeanslår
blev dyngsura när min själ droppade
från mitt slitna, blekta hår




Fri vers av sextonförevigt
Läst 190 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2014-09-11 00:10



Bookmark and Share


    © Birgitta Wäppling VIP
En text som har något speciellt. Man stannar till när man läser denna. Den lockar till läsning på nytt.

2014-09-16
  > Nästa text
< Föregående

sextonförevigt
sextonförevigt