Romantiken är utsuddad av bortkastad potential, tv-apparat, tomma frågor i telefonsamtal
Och han kysser mig som en syster, det speglas i mina ögon att det krävs en sekund i min periferi, och jag är fortfarande din, kadaverdisciplin

Tonårssvett genom vuxna fingrar, desperat dras dem över jeansklädda lår, som att sanningen ska kunna tvättas bort, som att ett öppet sår kan täckas med concealer och doften av hans billiga after shave, och

jag vet inte ens varför jag fortsätter komma hit,
en fantasi som inte överträffar verklighet, jag gör narr av mig själv, återanvänder plåster, plågar mig själv med hoppfullhet
Indiskret, jag måste gå nu, det var kul att ses, vi kan väl höras när det är mörkt igen och ingen av våra vänner vet? Vi kan väl fortsätta låtsas att det finns något mer och att han inte ser att jag försöker glömma

Något annat, som rörde mig med tonårsfingrar, i en verklighet, som inte går att forma eller tona ner

Jag hör av mig när jag går och lägger mig, så kan vi försöka lura mig, igen