upptryckt mot en vägg speglas vi i varandras ögon
och jag tror att du säger någonting
och jag tror inte att du älskar mig
men jag tror att du gråter om nätterna
jag kan föreställa mig hur det ser ut
när dina ögon blir så blanka
att man för en kort, kort sekund
skulle kunna dyka ner i dem
och på bottnen lyfta på sorgsna grenar
låta bubblor under stenar flyta upp till ytan
där de kan göra skillnad
där de kan få dig att inse
att du kan bli så lycklig
om du bara vågar erkänna
att du kan få så mycket mer
än de trasiga ögon
du speglar dig i