dundrande vatten kallar jag dig

dånet är en del av livet
ingen märker det
förrän det är borta

på kanten balanserar jag
kan nästan nudda vid st. lawernces vatten

jag ger dig mina drömmar
ser dem flyta bort
falla ner i djupet

här vid Niagara
föds nya tankar
vi behöver nya drömmar nu
drömmar som inte upplöses i vatten
de som håller oss levande
de som håller oss över ytan

mitt på Regnbågsbron
lyfter jag
sugs uppåt
ser hästskon
i silver
under mig

och jag tvivlar aldrig mer…