När trådar brister och när du inte längre
vet vem du har kvar i ditt register

Ett bortvänt ansikte där avsikten är tydlig

En genomskinlig bubbla blåser i vinden
En sprucken stam som klyvs på mitten

En gång i välviljans land dansade du o
jag hand i hand

När vikten av guld tappat sina gram
och där du o jag inte längre litar på
varann

Brustna löften ligger nakna synliga
för alla att bejaka

Svek som nått ända in gör nu att jag
stänger min grind. Rozsi.Kovacs