han var ju bara en ung pojke, till hälften gjord av jord. därför målade vi röda rosor på hans kinder med ett läppstift, och riggade upp två långa, smäckra stålrörsstegar för att underlätta hans klättring mot himlen. det fanns brädor också, som man kunde sticka in mellan stegpinnarna för att balansera bygget. på varje ny nivå fick pojken en glasassiett med kycklingsallad.