Regnet faller hårt i kastbyarna
Där utanför är världen större
Här inne kryper den ihop,
blir liten och greppbar

I tystnaden hör jag mer
I tystnaden finner jag mer
Tiden rubbas och bryts
Jag låter den göra det,
för att ser vad som då sker

Stormen bara kommer
Utan förvarning
Den kommer i byar och larm
Kommer långt bortifrån
River bort löven
Gula och röda som blir grå,
när frosten sedan ligger på

Jag tänker för mycket ibland
Det kan vara skadligt
Det har jag erfarenhet av
Men här finns något som lugnar tanken
Här inne i tystnaden,
vinden piskar upp vågorna
Här inne i tystnaden,
havet är stort, ingen början, inget slut